Den aktningsvärda friheten

Var går gränsen? Iprad, Datalagrings direktivet, Wikileaks eller FRA-lagen verkar vara de stora hoten mot den gränslösa friheten på nätet om man ska tro det som idag skrivs i medierna. Kanske behövs det en skärseld för att få bort allt strunt och illvillighet som florerar på internet. Hemligheterna ligger alltid öppna för insyn, men det tycks  som om de allra flesta användare inte vill inse det faktumet. Visserligen har det länge funnits möjlighet att kryptera sina inlägg och meddelanden, men för den vanliga nätsurfaren är det en förborgad hemlighet. Att amerikanska diplomater sprider dynga om sina kollegor runt om värden är kanske inget nytt, men varför i fredstid? Desinformation och skvaller gynnar varken dem som sprider eller de som tvingas till att bli utsatta för påhoppen. Så vad får det här för följdverkan? För att det kommer att bli "surt som räven sa om rönnbären" efteråt det är ett absolut faktum. Det gränslösa internet där all sköns information florerar hotas nu på allvar, spår journalister världen över.
Läste artikeln "Början till slutet"  i DN idag men håller inte med författaren Jenny Stiernstedt att internet enbart kommer att bli ett underhållningens arena. Redan för flera år sedan berättades det om Internet 2 och 3. Tvärtom anser jag att den skärseld som nu brinner, tack vare Wikileaks! avslöjanden kommer att ge de seriösa aktörerna ett bättre utrymme. Kanske är det så att man gärna betalar en licens för att få ut sitt budskap om det samtidigt garanterar trovärdighet. Ser jag på min egen situation, så vill jag inte destruktionseras för mina påståenden bland en massa fjanterier, då är det måhända bättre att jag återgår till ordets tryckta bokform. Med andra ord: "Ändamålen helgar inte medlen".