Varför kummina?

Kanske som en test. Läste precis om varför vi varseblir så olika. Att det vi tror är det verkliga i själva verket är en efterkonstruktion av vad vår hjärna registrerar. Det jag tycker är verkligt är inte det som du tycker är verkligt.
Det du tycker är grönt ser jag inte som grönt utan mer som blågrönt. När jag läser en text eller ser en film så upplever jag inte orden eller handlingen så som du gör. Min hjärna jobbar helt efter vad den tror och efter de tidigare impulser av upplevelser som den matats med. Det är därför våra drömmar om natten blir så annorlunda mot det som vi tror oss uppleva om dagen i vaket tillstånd. När jag deltar i ett socialt "rum" så skickar jag ut små korta repliker eller inlägg. Men är jag egentligen säker på att du uppfattar dessa signaler så som jag gör? "Konstverket blir till i betraktarens ögon!"